onetruefairytale

Jag vet inte vad jag skulle ta mig till utan dig. Du känner mig så väl..
Med dig i mitt liv så är jag aldrig ensam, och du tar alltid hand om mig. Ser till så att jag har det bra..
Om du bara visste hur mycket det betyder för mig..
När än jag är ledsen så får du mig alltid på bra humör. Även om jag gråter..
Du tröstar alltid.
Alla borde verkligen ha en vän som du. För du sviker aldrig. Aldrig..

Du finns alltid till hands..
Du tröstar och du lyssnar..
Du förstår..
Du är pålitlig..


Klockan är snart fem på morgonen och jag kan inte sova.
Och jag känner mig extremt negativ. Jag vet inte varför. Tänker för mycket tror jag. Har för lite att göra.
Är hos J och han sover. Vill inte väcka hen heller. Finns nog ingen, förutom jag, som blir så grinig om han blir väckt när han sover.
Vet heller inte vad jag ska skriva egentligen. Skriver bara för att ha något att göra.

Jag har jobbat natt en hel del nu de senaste veckorna och det har gått bra. Fick lite panik där över hur lång tid stängningarna skulle ta, men det gick som på räls och det var riktigt skönt. Finns inget värre än när timmarna drar iväg.
Jag hatar när det går långsamt när det finns tusen saker att göra.

Dagen har varit hur lugn som helst. Så skönt. Jag har ätit middag idag. J fick skjutsa mig till Ica så att jag kunde handla.
Vissa dagar så kan det gå ganska bra faktiskt.

Men imorgon så ska jag nog ta och göra något kreativt. Träffa Jompa kanske? Jag hoppas på det.
Funderar på att kanske träna också. Jag har hur som helst en ledig dag att se fram emot.

Jag älskar dig..
Glöm aldrig det..
Vad som än händer så är det din famn jag vill krypa upp i..
När det stormar som värst så är du min lugna hamn..
Det är dig jag givit min tillit till..
Och det är du som har mitt hjärta.. Bara du.
Jag ville bara ge dig andrum.. Tid för dig.
Var dag med dig än en gåva för mig..
Jag älskar din närhet, bara att få vara med dig..
Det är du, och ingen annan.
Du och jag.

Jag undar om jag ska kunna sova nu? Har sovit jättedåligt de senaste två nätterna. Har vaknat av och an.
Var uppe redan klockan sex härom dagen. Sen när började jag att kliva upp, frivilligt(!!), den tiden på dygnet?
Har aldrig hänt tror jag. Förutom på julaftonsmorgonen när man var liten och trodde på tomten.

Jag vet inte hur jag kom att tänka på det förut.. Men jag kom att tänka på tiden då jag alltid brukade vara hos Anna i Liden. Jag älskade den tiden. Och jag saknar den fortfarande ibland. Det fanns så mycket man brukade göra förr i tiden. Jag minns nog inte ens allt man brukade göra. Så roligt man hade.. !
Jag saknar att ha Anna här.. Cattis.. Micha.. Mina underbara.
Vi hade så mycket hyss för oss! Alla de tre är så unika på sina egna sätt. Men alla de tre har dragit härifrån och jag känner mig som än änka nästan! (Haha).
Men jag kan i alla fall glädjas åt mina lyckliga minnen jag har tillsammans med dem!

Men allt sker av en anledning. Det tror jag. Så man ska inte sörja så mycket..
Slöseri med tid och energi.
Man ska vara glad åt vad man har, och de minnen man bär på.


Peace and Love

Rubriker är inte min grej, så jag ska inte slå karriär som journalist..

Jag har jobbat typ två timmar idag. Fick förfrågan om jag ville gå hem, och varför inte? Var så dött så det var inte roligt att jobba heller. Det händer ju inget!

Men nu så ska jag gå och lägga mig.. J lär väl ha hunnit somna..
Antar jag..

Nåja.


Peace and Love