Det är därför.
Jag var inte redo. Jag var inte tillräckligt mogen.
Det var därför.
Men jag kan inte undvika att hata min idioti. Hur dum jag var.
Jag kastade bort det bästa jag någonsin haft. Det bästa som hänt mig.
Men hade jag tagit vara på det så hade det kanske varit över helt nu. Det vet jag inte. Men om jag bara haft min dröm kvar.. Om jag hade det så kanske det varit lite bättre nu.. Men nu är den borta.
Jag saknar precis allt. Allt..
Jag saknar sånt jag irriterat mig på. Jag vill allt, och inget.
Men nu har någon tagit mitt ställe. Någon har tagit över min värld, min dröm, mitt himelrike.
Min plats..
Tänk om jag kunde få vissa saker ogjorda..
Osagda..
Eller kanske tom att jag sagt saker som jag egentligen inte alls sagt.
Gjort saker som jag inte gjort..
Men hade de gjort någon skillnad?
I'm not sorry..
