till vilken nytta då?
Att folk är, eller kan, vara nyfikna ibland. Det kan jag ta. Jag kan vara nyfiken jag med ibland, men jag kan också känna det att "det här kan vara känsligt, jag bör inte fråga utan låter personen i fråga berätta själv ist".
Varför går man runt och frågar andra saker som gäller ännu en annan person? Varför engagerar man sig så i andras liv? Om man ger dem ett svar, kan de då inte nöja sig med det?
Mitt liv är min ensak precis som att andras liv är deras ensak.
Jag blir bara så illa berörd när människor ska stå och döma ut andra. "Där gör du fel", "det där är inte bra", "du har ingen koll på något alls". Har folk problem med andras livsval, eller vad handlar det om?
Varför ens bry sig? Vad ska det vara bra för?
Mina val i mitt liv, det är mina val. Det rör inte ens någon annan. Men saken är den att vad man än gör så retar det alltid någon jävel. Så är det. Och det måste väl vara jätteroligt för dem, antar jag..
Det är inte jag som lider över det, det enda jag gör är att jag reflekterar över det. Sen låter jag det vara.
Problemet är inte mitt, så varför skulle jag bry mig?
Psykisk ohälsa skrämmer mig inte längre. Förr kunde jag kolla konstigt på dem på stan, de som pratade för sig själv. Jag visste inte bättre. Jag visste inte ens vad det handlade om (förutom att de var sjuka och pratade för sig själv), men idag så är det helt naturligt för mig. Allt är normalt och jag vet hur det ska hanteras. Sjuka personer behöver lugn och ro. De behöver bara få vara. Utan en massa prat, utan en massa frågor och utan alla dessa krav. Jag är likadan själv. När jag utsätts för för hög press, då bryter jag ihop. Alla har sina unika sätt att reagera på. Jag är en av dem som bara kryper ihop och gråter. Det är mitt sätt att ta det på. Men alla gör inte det..
Vad ska man säga? Låt bli att fråga och sluta läsa bloggar. Det är det bästa råd jag kan ge.
Allt jag kan göra är att skratta. "Alltid retar det någon jävel".
Jag är inte en av dem. Jag behåller de flesta av mina åsikter för mig själv. Då hinner de aldrig bli ett problem.
Enkelt.
Peace and Love,
Isse
håller med till hundra procent...å va fint inlägget om farmor är:) kram gumman
Tack! Jag avgudar min farmor, helt enkelt! :)
Kraam gummsan!