ett fint besök, dagen till ära
Det är tydligen en hel del funderingar kring det där, att dömma av vad jag hört. Jag vet inte om jag kan förklara på ett sätt som inte kan missuppfattas. Det är egentligen ingenting personligt mot någon. Vad det handlar om är att jag vill andra saker i livet. Livet går vidare, människor utvecklas och söker sig vidare. Och det sista jag vill är att andra spekulerar kring mig och varför jag gör si och så. Sånt stänger jag ute, helt enkelt. Det handlar inte om personen i fråga, utan vad denne gör.
Det är därför.
Det blev inte mycket till städning i stallet i dag. Det var så mycket annat som dök upp. Men jag hann städa inne hos mig och Peter, och det är jag tacksam för. Det såg ut som ett bombnedslag. Hur mycket lär jag behöva städa den dagen då jag får egna barn? Wowh. Barn stökar ner, det är deras uppgift som små! :)
Alex kom hit i dag. Det var superkul att få träffa henne igen! Vi tog en ridtur tillsammans och pratade om allt som hänt i våra liv på senare. Men hästarna blev rädd för en katt som låg och tryckte i en buske, man såg den inte först men det gjorde tydligen våra hästar. De vägrade att gå förbi och vi ville inte driva på dem för mycket då man inte vet hur de reagerar. Till slut så hoppade vi av dem och ledde dem förbi buskaget istället. Det gick betydligt smidigare. Sen red vi lite i padocken. Ja, det har varit en superbra dag! :)
I slutet på veckan så ska jag till vårdcentralen med min handled. Dels så vill jag ha ett läkarintyg som jag kan skicka till försäkringskassan och dels så vill jag att de kollar på den. Det är minst två veckor sen jag stukade den och så fort jag anstränger den minsta lilla så får jag genast ondare i den. Så det är nog bäst att den kollas upp innan jag åker. Jag vill ogärna behöva söka läkarvård i USA. Vem vet vad det kan kosta, visserligen så är jag försäkrad då jag åker dit, men ändå.. Det känns bara onödigt att krångla till det då jag kan lösa det betydligt smidigare här hemma.
Jag har blivit så fäst vid våra lilla hund här hemma. Hon har kommit att bli min bästa vän. Jag kommer att sakna henne så otroligt mycket då jag åker. Jag tror att jag packar ner henne i min resväska så får hon följa med! :D
Älskade Nala.. Jag får trösta mig med vetskapen av att hon har det bästa hem en hund kan önska sig! Är hon lycklig så är jag lycklig med henne! :)
Ja.. Vad mer har jag att berätta?
Jag ska ha kalas är hemma innan jag åker. Mamma ville fira mig då jag är i USA då jag fyller år. Så det blir här hemma i Hemmanet. Jag vill att famijen här också ska få vara med, och jag bor ju här så det är ju helt perfekt!
Vi kommer att vara jätte många här hemma så jag vet inte hur vi alla ska få plats! :P
Men det löser sig, och husfolket är inte speciellt folkskygga. Snarare tvärt om, så det kan inte bli bättre! :)
De är så underbara, och så lättsamma. För några veckor sen då Håkan och Inga-Lena satt vi matbordet så sa de, då jag gick förbi dem och var på väg in till köket, att jag är så lättsam att ha att göra med. Jag log mot dem och svarade "man blir ju som man umgås". De är så söta, och det var jätte kul att få höra.
I dag så åkte de i väg till Stockholm och jag och pojkarna tar hand om gården. Det är rätt kul faktiskt att ha så mycket att sköta om. Men fy vad jobbigt att ta hand om allt här på vintern! Då är det ju hur kallt som helst och så tvingas man ut och ska hålla på och skotta överallt och vattna hästarna osv. Under sommaren så kan jag mer än gärna sköta om djur som går ute, men under vintern så går jag hellre i ide. Jag går helst inte ut mer än när jag verkligen måste. Jag avskyr kyla. Och att hålla på med vatten och allt annat som är blött är bland det värsta jag vet under vintern, eller när det är minusgrader i övrigt. Hösten kan jag stå ut med, men allt som är kallare än den vill jag inte veta av. Jag minns när jag var liten då min mamma eller min moster tvingade ut mig på skidturer. Skidturerna var inte det värsta, dem kunde jag stå ut med, men när vi stannade på någon ö ute på sjön och skulle fika och bl.a skala apelsiner (att skala och äta dem var frivilligt dock. Men jag ville ju inte sitta där och vänta på dem hungrig). Först blev man blöt om fingrarna, sen kall och efter det kladdig. Och inte bara det, sen skulle man stoppa dem där kalla och kladdiga fingrarna i vantarna. USCH!!
Nu vet jag inte hur jag kom in på allt det där. Men jag älskar att pyssla på gårdar om somrarna, och jag önskar att jag kunde vara en person som uppskattade kyla lite bättre än vad jag gör nu.
I morgon så kommer Alex it igen och då ska vi ta ännu en ridtur tillsammans! Kul kul!! :D
Men nu ska jag sova.
God natt alla ni!!
Peace and Love,
Isse
Det är därför.
Det blev inte mycket till städning i stallet i dag. Det var så mycket annat som dök upp. Men jag hann städa inne hos mig och Peter, och det är jag tacksam för. Det såg ut som ett bombnedslag. Hur mycket lär jag behöva städa den dagen då jag får egna barn? Wowh. Barn stökar ner, det är deras uppgift som små! :)
Alex kom hit i dag. Det var superkul att få träffa henne igen! Vi tog en ridtur tillsammans och pratade om allt som hänt i våra liv på senare. Men hästarna blev rädd för en katt som låg och tryckte i en buske, man såg den inte först men det gjorde tydligen våra hästar. De vägrade att gå förbi och vi ville inte driva på dem för mycket då man inte vet hur de reagerar. Till slut så hoppade vi av dem och ledde dem förbi buskaget istället. Det gick betydligt smidigare. Sen red vi lite i padocken. Ja, det har varit en superbra dag! :)
I slutet på veckan så ska jag till vårdcentralen med min handled. Dels så vill jag ha ett läkarintyg som jag kan skicka till försäkringskassan och dels så vill jag att de kollar på den. Det är minst två veckor sen jag stukade den och så fort jag anstränger den minsta lilla så får jag genast ondare i den. Så det är nog bäst att den kollas upp innan jag åker. Jag vill ogärna behöva söka läkarvård i USA. Vem vet vad det kan kosta, visserligen så är jag försäkrad då jag åker dit, men ändå.. Det känns bara onödigt att krångla till det då jag kan lösa det betydligt smidigare här hemma.
Jag har blivit så fäst vid våra lilla hund här hemma. Hon har kommit att bli min bästa vän. Jag kommer att sakna henne så otroligt mycket då jag åker. Jag tror att jag packar ner henne i min resväska så får hon följa med! :D
Älskade Nala.. Jag får trösta mig med vetskapen av att hon har det bästa hem en hund kan önska sig! Är hon lycklig så är jag lycklig med henne! :)
Ja.. Vad mer har jag att berätta?
Jag ska ha kalas är hemma innan jag åker. Mamma ville fira mig då jag är i USA då jag fyller år. Så det blir här hemma i Hemmanet. Jag vill att famijen här också ska få vara med, och jag bor ju här så det är ju helt perfekt!
Vi kommer att vara jätte många här hemma så jag vet inte hur vi alla ska få plats! :P
Men det löser sig, och husfolket är inte speciellt folkskygga. Snarare tvärt om, så det kan inte bli bättre! :)
De är så underbara, och så lättsamma. För några veckor sen då Håkan och Inga-Lena satt vi matbordet så sa de, då jag gick förbi dem och var på väg in till köket, att jag är så lättsam att ha att göra med. Jag log mot dem och svarade "man blir ju som man umgås". De är så söta, och det var jätte kul att få höra.
I dag så åkte de i väg till Stockholm och jag och pojkarna tar hand om gården. Det är rätt kul faktiskt att ha så mycket att sköta om. Men fy vad jobbigt att ta hand om allt här på vintern! Då är det ju hur kallt som helst och så tvingas man ut och ska hålla på och skotta överallt och vattna hästarna osv. Under sommaren så kan jag mer än gärna sköta om djur som går ute, men under vintern så går jag hellre i ide. Jag går helst inte ut mer än när jag verkligen måste. Jag avskyr kyla. Och att hålla på med vatten och allt annat som är blött är bland det värsta jag vet under vintern, eller när det är minusgrader i övrigt. Hösten kan jag stå ut med, men allt som är kallare än den vill jag inte veta av. Jag minns när jag var liten då min mamma eller min moster tvingade ut mig på skidturer. Skidturerna var inte det värsta, dem kunde jag stå ut med, men när vi stannade på någon ö ute på sjön och skulle fika och bl.a skala apelsiner (att skala och äta dem var frivilligt dock. Men jag ville ju inte sitta där och vänta på dem hungrig). Först blev man blöt om fingrarna, sen kall och efter det kladdig. Och inte bara det, sen skulle man stoppa dem där kalla och kladdiga fingrarna i vantarna. USCH!!
Nu vet jag inte hur jag kom in på allt det där. Men jag älskar att pyssla på gårdar om somrarna, och jag önskar att jag kunde vara en person som uppskattade kyla lite bättre än vad jag gör nu.
I morgon så kommer Alex it igen och då ska vi ta ännu en ridtur tillsammans! Kul kul!! :D
Men nu ska jag sova.
God natt alla ni!!
Peace and Love,
Isse
Kommentarer
Trackback