a lie can breake you
Att jobba igen känns kul, det gör det faktiskt. Men det skulle vara snäppet roligare om allt ändå kunde fungera som det ska. Inget kassakrångel, inget gnäll och lite mer personal vissa timmar. Men nu är det så att kassorna krångar, personalen gnäller och vi kan inte ringa in folk för att jobba bara en timme eller två. Ibland så önskar jag att jag kunde trolla med den där förskräckliga hatten..
Allt jag hatat under denna dag:
- Min plötsliga trötthet, den kommer och går som den vill
- Att jag stundvis känner mig hungrig
- Mina arbetsskor, de är trånga och äckliga. Lukta i dem och du dör.
- Att jag fortfarnade kan känna saknad
- Den kladdiga dressbänken
- Folk som äter lowcarb
- Mina såriga händer, det svider och det hindrar mig från att kunna dressa så som jag vill
- De dåliga energierna jag kan känna
- Att jag inte kan komma till ro någon gång, på heltid, men emellanåt så kan jag bara jag anstränger mig. Men då är vi tillbaka till tröttheten.
- Den dåliga musiken i serveringen
- Att jag försov mig
- Att min piercing är smått infekterad
- Kartonger
- Att höra "jag behöver växel"
- Att höra allt pipande överallt, sånt tröttar ut min hjärna (jag jobbar på att bli immun)
- Sallader. Jag HATAR att göra sallader.
- Upprepningar.
- Att rasten går så fort, jag skulle vilja pausa den så att jag kan få meditera en stund
- Att jag måste gå och lägga mig nu.. (även om jag är trött..)
- Sommartid, att ställa fram klockan rubbar min dygnsrytm..
Behöver jag rabbla upp mer? Nej, det är rätt bittert och destruktivt. Men jag ville bara sätta ord på allt elände, då kan jag bearbeta det under natten så att jag kanske kan ta det bättre imorn?
Jag drömde om en ENORM spindel i natt.. Det var så verkligt att jag bara ville gråta över den där spindeln imorse då jag klev upp. Fy! Jag minns hur den såg ut, den såg ut som de små äcklen som bor i mina väggar.
Fy fan. De är FRUTANSVÄRT vidriga. Någon som har spindelfobi skulle aldrig gå in här med vetskapen om vilka monster som döljer sig bakom min rosa omboning.
Nej seriöst.
Jag måste hoppa i säng nu. Duscha först.
Peace and Love,
Isse
fan ta..
Den som gör min dag bitter imorgon!
för att inte utesluta någon..
Alla mina vänner betyder mycket för mig, fast på olika sätt. Det är inte meningen att ni ska känna er bortglömda och misslyckade, för det är ni inte. Ni är unika! Och det menar jag.
<3
åter tillbaka
Det är en bra herre det där, den bästa jag någonsin haft.. ! :)
Jag vet inte vad jag vill säga med detta inlägg. Kände bara för att skriva lite!
Haha skrämde jag Malin också, hon trodde att jag var ute och rökte men jag satt ju faktiskt här! Hahaha! :D
Nej nu ska jag gå ut med lillgubben! Mitt hjärta! <3
Peace and Love,
Isse
spindlar, monster, ohyra
Vi fick panik. Vi blev hysteriska. Var skulle ett sånt fetto till spindel få plats? Kanske i den orenoverade lägenhetem mitt emot min.. Men det tänkte vi knappast på. Men efter mycket om och men så skrek jag åt Malin att hämta ett glas. Vi slängde det över honom/henne och sen kunde vi ta några snabba och astmatiska andetag (vi har ju båda astma nu har det konstaterats). Men så upptäckte vi att vi klämt benet på det lilla äcklet, vi rörde till glaset och upptäckte då att dennes ena ben stod rätt upp! Vi skrattade och tittade lite galet på varandra.
- HAHAHA, GAAAAH!! Vi måste gå ut och röka! uppbrast Malin lite lagomt hysteriskt.
- GAAAH, AAAARRG.. AAAAHH!!! Ja det måste vi!! svarade jag.
Så vi rökte. Vi skyndade in för att se så att det lilla äcklet inte rymt. Det hade den inte.
Jag fick ta rätt på den. Givetvis. Vi förberedde oss med skor och lyse. Jag vek massor av dubbla papper (så pass att den inte skulle kunna ta sig ut när jag måste lyfta lite på glaset för att få upp den på papper och sen ner i glaset. Det gick bra. Men Malin var rädd att jag skulle få panik och kasta den över rummet! Haha! Men jag är lugn, lung och sansad, bara inte när jag ser spindlar. Jag förstodd hennes oro.
Hur som helst.. Jag fick ner det lilla äcklet i glaset och vi gick lugnt ut (för att inte tappa den) och kastade ut den på gatan efter att vi kollat vilket håll det blåste åt. Ingen vill ju få en spindel blåst på sig!
Ja, sen sa vi bara Sov Gott och sen gick vi in. Undrar hur det lilla äcklet mår? Hur klarar tjockisen sig i kylan?
Men är man fet så borde man klara sig, va?
Det var våran, tidiga, kväll!!
Blä.
My Pray To You
För mig är det en ära
Var dag är en gåva
Jag älskar allt gott som ont
För vad som än händer,
så tar jag alltid lärdom
Du är den jag känner tillit och förtroende för
Du sviker aldrig
Att veta att Du alltid finns där,
älskar och tar hand om mig
Att få känna de känslor jag känner
De är underbara
Jag kan skratta och le
Mina problem är inte mina längre
De finns inte
Jag tar en dag i taget,
och den ligger alltid i Dina händer
Jag vet att Du tar hand om den åt mig
Du gör mig till mig
Till den Du och jag vill att jag ska vara
Mitt hjärta brinner för dig,
det är helt och hållet Ditt
Bara Du vet dess bästa
Jag vill alltid vara hos Dig
Få tillhöra Dig
Du får mig att njuta av ensamheten,
av tystnaden..
De stunder jag är hos Dig
När jag är ledsen så omslutar Du mig med Din kärlek
När jag är glad så skrattar Du med mig
När jag har problem så tar Du hand om dem åt mig
När jag är rädd så håller Du min hand
När jag känner att jag bara vill ge upp så ger Du mig en knuff i rätt riktning
Du gör mig hel
Du får mig alltid att finna nya sätt
Du gör mig underbar och älskvärd
Utan Dig så skulle jag aldrig klara det
Du ger mig hopp,
styrka,
vishet,
mod,
kärlek och kraft
Vad skulle jag vara utan Dig vid min sida?
Var skulle jag vara nu?
Du betyder allt för mig
Du är hela min värld
Du får mig att vilja älska var och en i min omgivning
Du får mig att tro på allt gott som finns
Du får mig att se saker på ett helt nytt sätt, ett bättre sätt
Min kärlek till Dig är oändlig
Den har ingen början och inget slut
Du är det dyrbaraste jag har
Har jag Dig,
så har jag Allt
Livet, Vägen & Sanning
mina små bär, blåbär
Min semester har, ännu en gång, varit nyttig för mig. Jag tyckte kanske inte det (på samma sätt) till en början, men nu när jag har kommit hem så har jag hunnit reflektera över saker och ting. Vad gjorde jag som var mindre bra, eller inte bra ALLS, för mig? Vad gick så fruktansvärt fel? Och det viktigaste av allt, var har jag lärt mig av det här?
Nu har jag lärt mig en hel del. Jag har kommit fram till många saker, men inte heller allt. Det tar tid att bearbeta saker, det tar inte en vecka eller två. Det kommer när det kommer. Men hur som helst så är avdelningen bra, den är riktigt bra. Personalen har tagit så bra hand om mig och de har faktiskt varit rädda om mig, även fast jag inte var den som pratade så mycket de första veckorna. Och att gå in i en relation när någon av parterna (eller båda) inte mår bra är det dummaste man kan göra.
Män i största allmänhet har jag inget emot. Men de som vill komma en "nära" har jag väldigt mycket emot.
Jag kan inte lita på dem till fullo, och varje gång jag har känt så så har jag slutligen insett att jag har min anledning.
Den enda man (förutom min pappa och mina bröder) som jag kan lita på till 1000% är Jompa. Han har aldrig svikit. Han har alltid funnits där för mig.
Så ja, han är den enda. Det har han alltid varit, INGEN har någonsin överträffat honom.
Jag och Jompa har aldrig varit tillsammans, men han är den jag har det bästa förhållandet med. Han har alltid funnits där vid min sida. Han gör mig glad. Igår så kom han förbi en sväng och jag skrattade oavbrutet ett tag, inte för att allt var så kul så, men hans närvaro påverkar mig så starkt. Han behöver inte säga eller göra något, han gör mig så glad ändå. Han är han, den han är. Det räcker för mig.
Vad det handlar om när det gäller "den rätta" (som jag, personligen, tror på) är att ha tålamod, att inte leta och försöka att påverka genom att snabba på processen. Man kan också nöja sig med ett halvtaskigt förhållande om man inte orkar vänta. Jag har provat mig fram, men det där med att "nöja sig med" håller inte länge för mig.
Jag vill inte ha en halvtaskig man och i framtiden halvtaskiga barn. Jag vill inte leva ett halvtaskigt liv helt enkelt. Jag nöjer mig bara med det bästa. Att ha ett halvtaskigt jobb räcker än så länge för mig, mer än väl dessutom.
Jag vill ha gemensamma intressen. Jag vill göra saker, jag vill ha mål och visioner. Men hur många par idag är det som har gemensamma intressen? Det enda man har gemensamt är att ligga i soffan och kolla på film och sen lurva iväg till sängen för att ha sex. DET har man gemensamt, men är det allt man vill åstadkomma här i livet?
Jag skulle inte tro det va......
Sex är bra. Det är viktigt. Men det är inte allt. Vad ska man säga till sina barn när de frågar varför alla andra mammor och pappor gör saker tillsammans och inte "vi"? Ska man då säga till dem att mamma och pappa bara har könsumgänge gemensamt?
Vilket pinsamt liv.
Hädanefter så är det bara Jompa som kommer att gälla, som den fina vän han är. Ååååh. Jag tycker om honom.
Min vackra, min älskade. Min enda, någonsin <3
Och Malin har varit hos mig den senaste tiden. Min älskade vän, min ängel. Min syster <3
Glöm aldrig att jag finns här för dig. Mår du dåligt så säg det, är du ledsen så kom och gråt ut hos mig. Jag förstår såna saker, mer än du kan ana. Inget är dumt eller konstigt i mina ögon, jag har trots allt legat på psyk :)
Allt jag vill är att du ska må bra, resten spelar mig ingen roll. Du betyder massor för mig och jag hoppas att vi kan vara sambos en bra lång tid framöver. Vi och våra gaser! :D
Jag älskar dig syster, du betyder allt för mig. Jag avviker aldrig från din sida. Det vet du! <3
Peace and Love,
Isse
Min Jompa
Du kom från ingenstans
Vem kunde ana allt detta?
Du tog en sån stor del av mig
Du kom för att stanna och bli den bästa, en del av mig
Du lyssnar och försöker att förstå mig
Du tröstar och håller mig i din trygga famn
Du finns alltid där för mig
Kännslor som jag inte vill, eller vågar, kännas vid uppstår och jag lämnar dig
Men jag kommer tillbaka, det gör jag alltid
Varför lämnade jag dig?
Varför sårade jag dig?
Vad inom mig ville göra detta?
Kommer jag någonsin att kunna förlåta mig själv för detta?
Du har ett änglahjärta
Du ger mig så mycket
När jag är ledsen så finns din axel att gråta mot
När jag är rädd så skyddar du mig
När jag känner mig ensam så kan jag krypa upp i din famn
När jag känner mig ledsen så har du alltid din glädje att dela med dig av
När jag har problem så lyssnar du alltid
Och när jag tror att ingen bryr sig om mig så visar du alltid att du bryr dig
Du är all min glädje och all min kärlek
Aldrig har jag tyckt om någon så
Jag vet inte om du förstår, men mina känslor har aldrig känts så äkta
Det har aldrig funnits någon annan för mig
Jag har endast försökt att glömma..
Gå vidare..
Fly..
När man är nära att förlora någon man innerst inne älskar så är det den tiden då man inser
Man inser vad personen betyder för en, och vad man verkligen vill
Det känns som att man vaknat upp ur en dröm
Plötsligt står verkligheten för ens fötter
Jag har alltid haft speciella känslor för dig
Jag har alltid viljat haft dig mest för mig själv
Jag har alltid mått bra av att vara i din närhet
Jag har alltid viljat ha dig, mer än som bara en vän
Vad som än hänt så är det alltid dig jag återvänt till
Det är dig jag aldrig vill vara utan..
Och det är dig som jag vill ha hos mig livet ut"
Jag hittade den här som jag skrivit om honom.
Jag skrev den år 2007.
Kul att hitta sånt här ju! :)
utskrivning
I dag blev jag utskriven, men fråga mig inte hur det känns, för det vet jag inte än. De två senaste gångerna har jag träffat en helt fantastisk läkare. Han var SUPER bra. Han frågade olika saker om hur jag mår osv och han var engagerad i mig och ville verkligen veta. Det kändes så skönt att kunna prata med min läkare, berätta hur jag känner mig och hur jag mår. Men det var (förhoppningsvis) sista gången jag såg honom, för jag vill inte in på psyk igen. Jag vill inte BEHÖVA åka in dit igen. Men skulle det bli så så vill jag ha den läkaren igen, han var bra. Den bästa jag träffat hittills.
Mina älskade vänner.. Har suttit och läst gamla dagböcker. Den person jag skrivit mest om kan ju aldrig någon gissa vem det är, Jompa. Suprise! Eller så inte, nej. Han är den viktigaste personen jag har i mitt liv. De tre som står mig närmast är Jompa, Malin och Lillan. Det är de tre. De vet allt om mig, de har sett mig både skratta och gråta. De har sett mig både glad och hysterisk.
Tack för att ni finns, ni är mina änglar. Ni är de bästa.
Nu är det slut på osminkade dagar i sjukhuskläder. Eller, än har jag några såna dagar på mig. Men den 25e är det slut på det. Då börjar jag att jobba igen, ska bli kul ändå. Har saknat alla hysteriska skrik och den kladdiga dressbänken. Mitt arbetsliv. Härliga jobbiga dagar. Man sover alltid gott efter en dag där, all energi har gått ur en.
Aaaah.
Städa mera? Ja tack. Har inte hunnit packa upp allt än.
Wiiiee.
Peace and Love,
Isse <3
ingen utskrivning idag
Nåja, jag får se hur det går i morgon. Ska träffa läkaren då igen så jag får se hur det blir. Ätstöd kanske? Hur det kommer att gå kan jag bara gissa mig till. Sist jag satt i det så försökte kvinnan att få mig att äta upp maten, men det var korv som från början var varm men som svalnat i och med att jag inte ville äta upp den. Hon satt och väntade in mig men det var också hon som till slut gav upp. VÅGA VÄGRA KORV!!!
Nu är jag hemma i alla fall, fick ta nattperm och det är skönt. Ska städa nu och sen till kvällen så blir det filmtittande. Mys mys!!
Nej nu får det vara bra för i dag. Måste bli klar här innan mitt sällskap anländer!
Peace and Love,
Isse
en ängel kom till känna
Jag har haft en sån underbar "semester". Jag har fått tänka igenom så mycket, jag har fått samlat mig, ransonerat. Jag har fått tid till att hitta tillbaka till mig själv. Jag har tänkt igenom vad jag vill ha och inte ha.
Den här gången har jag fått mer kontakt med personalen och min läkare där. Jag har kunnat sätta ord på saker och ting så att de kan förstå mig bättre. Jag har fått beröm av dem för det. Sist så var jag så inåtvänd, men jag har utvecklats har jag märkt.
Vilka superlöjliga reklamer det finns. Jag stör mig på vissa av dem.
Jag såg en sån nyss.
Nåja. Nu har jag pladdrat klart. Ska försöka att sova nu, men funderar på att läsa lite och skriva först.
Jag har ju kommit igång med mitt skrivande nu! :D
Jag ääääääälskar det!!
Peace and Love,
Isse
den 6 mars
Jag har vant mig vid att inte ha så mycket att göra om dagarna. Jag är van vid att dra runt och jag älskar hur jag har det just nu. Jag är fri allt jag förr drog på, jag vill fortsätta att vara sån här.
Jag älskar mitt skrivande, jag har börjat få ord på saker och ting. Att skriva är underbart. Allt som är kreativt är underbart.
Nej nu ska jag kolla till tvätten igen. Sista tvätten att hämta in! :D
Sen ska jag kolla på film. Jag älskar tjejfilmer! Sen komma Jonas! Mysigt! :D
Peace and Love,
Isse
Outside of you
I can't get your attention
And I'm so sick of it
I've got something to say to you
So shut up and listen
I don't want you to look past me
I want you to know who I am
I hate it when you ignore me
You just don't understand
See the funny thing is
You're just as useless as me
I can make you better
If you would just let me in
I'm outside of you
And I can't get through
Overlooking the beauty that's dying inside me
Cant you see?
I'm outside of you
And I'm so confused
You keep missing the small things
The safety that love brings
Can't you see?
I'm outside of you
For anything to survive
It needs love and light to grow
I could be something beautiful
I guess you'll never know
See the funny thing is
You're just as lonely as me
We could be so much better
If you would just let me in
And as you walk by me
I'm silently screaming to set me free
I look in the mirror
And I see your future
You look good with me
And as you walk by me
I'm silently screaming to set me free
I look in the mirror
And I see your future
You look good with me
är du aldrig hungrig?
Men i dag så är jag hemma. Jonas ska komma i kväll, tror jag. Det ska bli mysigt!
Jag saknar alla så mycket nu. Jag vill bara få i gång min aptit igen så att jag kan komma ut i världen och funfera igen! Jag saknar!!
Nu mera så ska jag in med det nya och ut med det gamla! Bort med gammal skit och in med nya, bra, saker. Bra personer. Mina vänner är de allra viktigaste personerna i mitt liv, min kärlek till dem går inte att beskriva med ord. Killar kommer och går, men vännerna är de som finns kvar. De går inte att byta ut, de är så unika i sig.
Pojkvänner är sällan unika i sig själv, killkompisar visst. Men de är som sagt bara vänner också.
Män.. Suck. De dammar bara.
Jag är oerhört mycket piggare nu än vad jag var för två veckor sen. Men, då var det maten som krånglar. IGEN.
Jag är inte förvånad, snarare bitter och irriterad. Hungerkänslan är HELT borta nu, jag kan gå en hel dag utan mat om jag så vill det. Jag är inte hungrig, bara trött och tärd i kroppen och då vill jag äta, MEN jag är ju inte hungrig.
Vad gör man? Min kropp ger mig dubbla känslor och jag har inte kommit på något sätt att stimulera den.
Nej jag undrar om jag ska sätta igång och torka golven. Ska kolla till tvätten också och se om den är klar.
Jag tycker om att städa. Jag tycker att det är kul och ganska mysigt, det är ju så skönt när man väl är klar med det man ska göra. Jag har saknat att pyssla om mitt hem! Jag tycker om min lägenhet.
Jag tycker om det mesta just nu!
Peace and Love,
Isse
This is me, just me
Kärlekslivet? Intriger? Hur vida man är frisk eller störd?
Låt mig börja med att jag fullkomligt avskyr nyfika människor. De kränker ens privatliv på ett öppet sätt och de verkar oftast inte ens skämmas över det. Jisses! Ja, och sen har vi de lögnaktiga typerna, de lösaktiga, tiggare, de som skvallrar (ja men GUD så SPÄNNANDE!) och sen har vi de skamlösa. Behöver jag fortsätta?
Jag ogillar allt som är oärligt och destruktivt på olika sätt.
Nå, här har ni mig!
"Ibland så är jag glad, men jag är också mänsklig
Jag kan gråta, skrika, riva
Jag kan vara perfekt, men jag kan också vara en enda röra
Jag kan bli kär, jag kan verkligen älska en man
Men blir det inte som jag vill ha det så går jag min väg, jag nöjer mig aldrig med mindre än vad jag vill ha
Och älskling, var inte orolig, jag kommer att komma över dig
Jag är en lugn person, men jag kan ha dagar då min energi är på topp
Jag har tålamod, jag kan stå ut med mycket och länge
Men när det brister så brister det verkligen
Intriger har aldrig intresserat mig, det är något jag jag gärna håller mig undan
Men ibland så kan jag skapa dem själv, de drar somliga gånger ner mig
Alla vill veta, alla vill ta sin del
Min instinkt tar vid och jag flyr
Varför vill alla veta? Är det då det passar sig?
Kanske får folk sin del av vad som hände, men de får aldrig ta del av sanningen om mig
Vem jag är
Hur jag hanterar
Hur jag mår
Hur jag känner
Vad jag tänker och tycker
Jag är väldigt öppen som person, men jag har också mina hemligheter
Det kan verka som att jag delar med mig av allt om mig själv, men det är bara till en viss del
Sanningen om mig är stor, några ytliga ord räcker inte
Jag är oerhört tjejig på många sätt
Jag älskar hår, smink, skor, kläder, färgen rosa och allt som glittrar och glänser
Men jag har många personligheter, många olika roller
Jag är och ser ut så som jag känner mig vissa dagar, ibland så sätter jag bara upp en fasad
Jag har också dagar som består av ovårdat hår, ett osminkat ansikte, urtvättade myskläder, för många rökta cigaretter och dyster musik
Jag är en känslig person
Jag kan både förstå och känna med en annan människa
Jag vill gärna tro gott om alla, jag vill tro på mänskligheten
Men oftast faller den tron i spillror
Jag är djupt kristen, min tro på Gud är det viktigaste i mitt liv
Den går före allt, så länge jag har den så har jag allt jag behöver
Mitt liv ligger i Hans händer
Låt det som sker ske, det är Hans vilja
Jag har många och sanna vänner
De är helt underbara och jag älskar dem så
De, och mina bröder, är de viktigaste personerna i mitt liv
Jag har fällt många tårar av lycka och glädje över dem
Jag har en fantastisk farmor och pappa
Det är de två som står mig närmast, de känner mitt hjärta
Min änglafamilj..
Jag gillar sann gemenskap, umgängen där alla är accepterade
Jag vill att vi alla ska kunna leva tillsammans i harmoni, som en familj
Hurdan människor är spelar ingen större roll, det är ingens sak att döma
Det är varken din eller min uppgift att göra
I mig själv så är jag en kärleksfull person, jag vill sprida positiv energi i min omgivning
Det är ett av mina mål i livet
Men jag kan också vara min motsats
Det är däremot inte mitt mål här i livet, det är snarare en del av livet
Livet är fullt av motgångar precis som det är fullt av medgångar
Jag skäms inte över min tid på psyket
Jag är stolt över min tid där, jag är stolt över att jag höll ut
Jag bemästrade min ångest, mina värsta stunder någonsin
De personer som befinner sig där är oftast så humana, det är så mycket bättre än verkligheten
Min tid där är en del av mitt liv, en del av mig
Jag kommer att minnas den tiden med både glädje och tårar
Mitt liv handlar om mig, jag gör vad som känns bäst för mig
Vad andra tycker spelar mig ingen roll
Vill jag ha någons åsikt så ber jag om den
Jag kan vara hård som sten
Jag kan vara mjuk som bomull
Jag kan vara glad
Jag kan vara ledsen
Jag kan vara kärleksfull
Jag kan vara nonchalant
Jag kan vara som åskan
Jag kan vara som solen, som regnet
Jag kan vara pratglad
Jag kan vara tystlåten
Jag kan vara så många saker
Jag vet vem jag är
Jag vet vad jag vill
Jag vet vart jag är på väg"
